Alla som känner mig vet hur höjdrädd jag är och att jag helst undviker både stegar och att stå för nära balkongräcken, även på andra våningen. Därför är jag extra stolt över min bedrift under besöket i Köpenhamn, där var jag längst upp i derast högsta kyrktorn.Nja, det låter ju inte så farligt, eller hur? Men den sista biten går trappan på utsidan, slingrandes runt tornet.
Där uppe, alldeles under det guldfärgade var jag. Tittar ni noga på bilden kan ni se att det är några som går i trappan. Jag höll mig nära, nära tornet när jag gick. Det gick ganska bra, ända tills jag mötte en annan tjej som också var vansinnigthöjdrädd. Jag på väg uppåt och hon på väg neråt. Båda lika ovilliga att släppa den lilla säkerheten som fanns, tornet. Tur att A gick precis bakom mig och kunde rädda mig så att den andra tjejen fick fortsätta sin resa neråt. Efter det så klättrade jag lite mer uppåt.
Precis när man kom ut till där trappan började slingra sig gick det att gå runt tornet och titta på utsikten över Köpenhamn och till och med hela vägen över till Skåne. Vi tittade på Barsebäck, Turning Torso och Öresundsbron. Köpenhamn är väldigt fint med alla sina gamla tegelbyggnader och väldigt få riktigt höga hus. När jag stod och fotograferade ut över hustaken var det nästan så att jag glömde hur högt upp jag var...
Jag har ingen bra bild på hur högt kyrktornet egentligen var, men här står jag nedanför och fotar alldeles rakt uppåt och där högst upp var jag. Det finns en bild
här och lite mer information om Vor Frelsers Kirke.
Efteråt är jag väldigt stolt över att jag var så högt upp utan att få panik. Dessutom så gick jag ju uppdär av egen fri vilja, knäpp som jag är.
/J